Mer om köket

Jag satt och funderade och kom fram till att jag borde förklara lite mer om hur vi tänker med köket.
 
"Har ni förlorat all sans och vett? Ska ni sätta in ett nytt kök i det där fina gamla huset?"
Så kanske en del av er tänker.
 
Vi ska förvisso sätta in ett nytt kök. Vi har dock valt att beställa ett kök från ett lokalt kökssnickeri som designar och tillverkar det helt efter våra önskemål. Det ger gott om utrymme för att bestämma mått själv, och sätta den där lilla extra, personliga prägeln på allting. Vi har valt att använda massivt trä istället för spånskivor i den mån det går, och kommer måla allting själva med äggoljetempera. Vi får alltså köket omålat.
Vår vision är att köket ska gå ihop både med husets äldre atmosfär, och de moderna uppdateringar som ofrånkomligen måste göras. Alex är som sagt kräsen med detaljer och vill gärna att köket ska kännas så geniunt det går.
Varför har vi inte kvar det gamla köket då? För att det är gammalt. Det innebär att det i grunden är byggt med 20-talets tankar om arbetshöjd, användningsområde och så vidare. Det har onekligen hänt en del på hundra år, och en del av den utvecklingen känner vi att vi vill hänga med i. 
 
Vi kommer som sagt lägga nytt golv också. Idag finns ett gammalt plankgolv. "Oh så härligt med gammal charm!" kanske man tänker, men det slutar man tänka när man ser vårt köksgolv. Det är fullt med spikhål efter plastmattan som satt där innan, och dessutom inbördes avskiljt av springor större än Grand Canyon (eftersom golvet lades innan det var helt torrt, säger Alex) vilket inte är så praktiskt i ett kök, och särskilt inte när det är jag som brukar det eftersom jag har en tendens att drälla det mesta omkring mig. Dessutom läcker det in mycket kyla genom golvet om vintern.
Vi kommer göra det enkelt för oss. Vi lägger klickgolv i trä ovanpå det gamla golvet.
 
Allt handlar om balans. Vi är inte till hundra procent nitiska byggnadsvårdare, i alla fall inte med det vita huset. Det har nämligen uppdaterats och förändrats kontinuerligt under de senaste hundra åren, så det känns helt okej att även sätta nutidens prägel på det. Att hitta och bevara husets själ, och hitta nutida aspekter som kan passa ihop med den själen, det är vad vi strävar mot.
Med det röda huset är det däremot annorlunda. Det är något av en raritet, så välbevarat det är. Där vill vi vara nördigare och byggnadsvårda mer, men det huset har vi också mer tid att få till.
Tid har vi inte när det gäller det vita huset. Det behöver bli färdigt så snart som möjligt, så att vi åtminstonde har en fristad. Ett ställe för återhämtning, just som ett hem ska vara. Därefter kan man bli kreativ. Ha fritid. Ha en hobby. Jag längtar!